Krav på skadestånd enligt ABK 09

Under perioder då konjunkturen är på nedåtgående och marginalerna lägre än normalt blir tongångarna kring projektekonomin ofta lite hårdare än annars. I rådande marknadsläge, med hög inflation och kontinuerliga räntehöjningar, vill de flesta beställare till varje pris undvika oförutsedda merkostnader, eller åtminstone slippa bli sittande med Svarte Petter, i de fall merkostnader trots allt uppstår. Därför är det kanske inte så konstigt att vi den senaste tiden fått många frågor om hur man utformar ett korrekt skadeståndskrav mot en konsult – eller för den delen en underkonsult – när standardavtalet ABK 09 gäller för uppdraget. Just detta ska vi därför gå igenom i det följande.

Av ABK 09 kap 5 § 6 framgår att:

 

”Krav på skadestånd ska för att kunna medföra rätt till ersättning framföras skriftligen inom tre månader efter det att beställaren fått skälig anledning att anta att konsulten är ansvarig för skadan, dock senast nio månader efter det att beställaren fått kännedom om skadan. Kravet ska dessutom ha framställts inom ansvarstiden som anges i § 2.”

 

Redan av bestämmelsens ordalydelse kan vi alltså utläsa att ett krav på skadestånd först och främst måste ha en viss form, nämligen vara skriftligt, för att berättiga till ersättning. Termen skriftligen definieras i ABK 09:s begreppsbestämningar som ”information som kan läsas och lagras”. Det innebär att ett brev fungerar precis lika bra som ett mail eller ett sms. För det andra är det tydligt att kravet måste framföras inom vissa angivna tidsramar, där den yttersta gränsen är den 10-åriga ansvarstiden. Någon definition av krav på skadestånd eller övrig information om hur ett sådant ska vara utformat för att få preskriptionsbrytande verkan, hittar vi dock inte i ABK 09. Svaren på dessa frågor hittar vi i stället i praxis och juridisk litteratur. Där framgår, rejält sammanfattat, att det av ett skadeståndskrav klart och tydligt måste framgå:

    • Att det är fråga om ett skadeståndskrav, dvs. att ekonomisk ersättning krävs,
    • vem som riskerar att lida skada och vem som hålls ansvarig för skadan,[1] samt
    • vad grunden för skadeståndskravet är, dvs. varför kravställaren anser att mottagaren är skyldig att betala skadestånd.

Dessutom måste förstås varje skadeståndskrav skickas till någon som är behörig att ta emot det. Konsultens ombud enligt kontraktshandlingarna, eller annan person som ombudet har delegerat sådan befogenhet till (jfr ABK 09 kap 3 § 1), är behöriga mottagare.

Vid upprättande av ett skadeståndskrav behöver det säkerställas att innehållet inte kan uppfattas som ett krav på annan prestation än just ekonomisk ersättning, t.ex. som ett krav på avhjälpande av fel. Då är risken nämligen stor att ”kravet” i stället blir att betrakta som en reklamation utan preskriptionsavbrytande verkan. Här gäller det därför att inte ”linda in det” även om det kanske upplevs lite obekvämt att vara rak och konkret. Använd gärna ord som ”härmed”, ”framställer” och ”skadeståndskrav”. Ett specifikt skadeståndsbelopp behöver dock inte anges.

Låter det självklart? Det är det inte.

I ett mål från 2021 hade domstolen att pröva huruvida ett meddelande från en beställare till en konsult utgjorde ett regelrätt krav på skadestånd i ABK 09:s mening.[2] Bakgrunden till tvisten var i korthet att en kommun (beställaren) hade anlitat ett konsultbolag (konsulten) för att genomföra en geoteknisk undersökning inför upphandlingen av en entreprenad. Konsulten genomförde uppdraget och levererade uppdragsresultatet till beställaren. Under entreprenadens genomförande visade det sig emellertid att de verkliga jordmassorna avvek från vad som angetts i den geotekniska rapporten. Detta föranledde att jordmassor behövde bytas ut och att kommunen förorsakades en merkostnad. Två dagar efter att entreprenören hade prissatt utskiftningen av jordmassorna skickade kommunen ett mail till konsulten med i huvudsak följande innehåll:

 

”Utskiftning av massor under södra huskroppen har lett till betydande extrakostnader för projektet. Antagligen kommer det att resultera i extrakostnader även när vi kommer att grundlägga den norra huskroppen. Vi känner oss osäkra på om den geotekniska undersökningen verkligen har belyst de problem som kan uppstå vid grundläggning av husen. För att få klarhet i frågan har vi lämnat handlingarna till en oberoende konsult för granskning. Om bedömningen blir att det finns felaktigheter i handlingarna kommer vi att ta kontakt med er för att tillsammans hitta en lösning för reglering av de extrakostnader som belastar projektet. Under tiden betalar vi fakturorna i vanlig ordning”.

 

I tingsrätten gjorde kommunen gällande att mailet utgjorde ett korrekt och preskriptionsavbrytande krav på skadestånd enligt ABK 09 kap 5 § 6. Detta bestreds av konsulten som invände att kommunens rätt till ersättning var preskriberad. Tingsrätten gick på konsultens linje och ogillade käromålet, vilket i domskälen motiverades på i huvudsak följande sätt:

 

”Av det aktuella e-postmeddelandet framgår det vare sig i rubrik eller text att det är fråga om ett skadeståndskrav. […] Utformningen av e-postmeddelandet lämnar närmast öppet om krav kommer att framställas (jfr Svea hovrätts dom den 31 maj 2019 i mål T 12355-18). […] Även om det i e-postmeddelandet framgår en grund för ett skadeståndsanspråk kan kommunen inte genom meddelandet anses ha framställt ett skriftligt krav på skadestånd enligt 5 kap. 6 § ABK 09.”[3]

 

Konsulten invände även att mailet inte varit skickat till en behörig person men den invändningen prövades aldrig.

Tingsrättens dom överklagades sedermera till Göta hovrätt som fastställde tingsrättens dom med hänvisning till samma skäl som tingsrätten anfört.[4] Eftersom beställaren inte hade framställt ett korrekt krav på skadestånd i rätt tid blev således konsekvensen att rätten till ersättning var preskriberad. Kommunen fick alltså bära merkostnaden.

Rättsfallet illustrerar hur viktigt det är att vara tydlig och noggrann i alla delar när ett krav på skadestånd upprättas. Annars finns det tyvärr en betydande risk för att rätten till ersättning för ett i grunden berättigat skadeståndskrav går förlorad på grund av preskription.

 

Rebecca Gulding,

Advokat

 

Fotnoter

[1] Svea hovrätts mål nr T 6836-21, där dom meddelades en 17 januari 2023

[2] Växjö tingsrätts mål nr T 655-21, där dom meddelades 2021-11-19

[3] Tingsrättens dom, s. 13

[4] Göta hovrätts mål nr T 4319-21, där dom meddelades 2022-05-23

 

 

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *