Ligger en del av lösningen på prispressen i paketeringen?
Jag jobbar med att ge juridisk och affärsstrategisk rådgivning till arkitekter och tekniska konsulter. En fråga som ofta återkommer i mina samtal med arkitekter är prissättningen – eller snarare prispressen – på arkitekttjänster, särskilt i uppdrag för det offentliga. Upplevelsen är att arvodena är låga, marginalerna små och att det är svårt att ta betalt på ett sätt som speglar den verkliga betydelsen av det arbete som utförs.
Jag har länge tänkt att detta i huvudsak är ett svenskt, eller möjligen nordiskt, problem. Min tes har varit att dagens arvodesnivåer är en trist konsekvens av 1960-talets övergång från ett taxesystem till en självkostnadsprincip. Därigenom gick arkitektens ersättning från att vara kopplad till byggnadens storlek, komplexitet och svårighetsgrad till att baseras på lönekostnaden för den personal som sysselsattes i uppdraget, med tillägg för ett centralt beslutat omkostnadspålägg. Mitt antagande har varit att det är detta kostnadsbaserade tankesätt som sedan levt vidare bland både beställare och konsulter även efter att självkostnadsprincipen i slutet av 1980-talet ersattes med dagens arvodesformer, rörligt eller fast arvode.1
Men så läste jag artikeln ”How architecture fees got so low”2 i Dezeen och den blev något av en väckarklocka för mig. Problemet är uppenbarligen inte alls svenskt eller nordiskt. Det är strukturellt och internationellt. Samma mönster av låga arvoden, hög konkurrens och låg betalningsvilja verkar återfinnas i många länder, möjligen med några undantag i exempelvis Schweiz och Tyskland. Det väckte i sin tur en annan tanke hos mig:
Tänk om den långvariga och svåråtkomliga prispressen inte i första hand beror på historiska arvodesmodeller, utan snarare på hur omgivningen uppfattar arkitekttjänster? Tänk om själva grundorsaken till att vi inte kommer till rätta med prispressen är att arkitekttjänster betraktas som nice to have snarare än need to have?
Jag tänker att det är en helt avgörande skillnad. För det som uppfattas som något extra, något utöver det som egentligen behövs, blir alltid förhandlingsbart när den ekonomiska snaran dras åt. Det som däremot uppfattas som nödvändigt kan inte rationaliseras bort utan risk för allvarliga konsekvenser.
Min upplevelse är att arkitekttjänster alltför ofta hamnar i den första kategorin. Arkitekter betraktas många gånger som ritningsproducerande projektdeltagare och deras tjänster reduceras, åtminstone i tanken hos vissa, till att primärt handla om gestaltning och estetik. Något som gör det som ska byggas lite snyggare och lite mer attraktivt. Något som kan göra att en byggnad sticker ut. Något man kan unna sig när det finns en sudd över i projektbudgeten.
Detta kan jämföras med andra konsultgrupper, såsom jurister, ekonomer och IT-konsulter, som haft en betydligt bättre prismässig utveckling än arkitekterna. Dessa konsulter har alla varit mycket mer framgångsrika i att paketera sina erbjudanden som need to have.
Juristerna har gjort sig till need to have genom att göra gällande att de identifierar och hanterar risker innan de realiseras, säkrar affärer, skyddar kapital och tillgångar samt utgör en avgörande resurs i händelse av tvist. Ekonomerna har gjort sig till need to have genom att göra gällande att de har kontroll på kostnader och kassaflöden, kan optimera lönsamhet och säkra finansiering. IT-konsulterna har gjort sig till need to have genom att göra gällande att de effektiviserar kärnverksamheter, skapar skalbarhet och bidrar till att skydda något av det viktigaste företag har i dag, nämligen sin data.
Gemensamt för dem alla är att de, så att säga, gått från att vara utförare till att bli betraktade som affärskritiska funktioner. Den resan tror jag att arkitekter också behöver göra.
En motsvarande paketering av arkitekttjänster tror jag i högre grad än vad som är fallet idag skulle behöva fokusera på arkitekturens betydelse för de rent affärsmässiga aspekterna av ägande och förhyrning av fastigheter, såsom i vilken utsträckning arkitekturen kan minska byggnadens förvaltningskostnader, på vilket sätt den kan skapa flexibilitet i byggnadens användning och vad det kan leda till i termer av förbättrade intäktsmöjligheter.
Utan detta är jag rädd att prispressen lär bestå länge än.
Rebecca Gulding Ward
Advokat
Fotnoter
1 Carenholm, S., Lundenmark L (2010). Boken om ABK, s. 19-22. Svensk Byggtjänst.
2 Barker, N. (2025-11-18). How architecture fees got so low. https://www.dezeen.com/2025/11/18/low-architecture-fees-performance-review/
